Jänkistan ska visst ha bra mikrobryggerier, och vem kan motstå ett Bigfootöl?
När jag hällde upp ölet känner jag doften ända till dit jag sitter (glaset står cirka en halvmeter härifrån), och den mörka färgen ser riktigt inbjudande ut. Skumkronan kollapsar långsamt medans jag skriver detta.
Lite närmare så fyller ölet näsan med dofter av kola, russin, choklad och lite kaffe. Alkoholstarkt utan att det slår igenom, varken i doften eller smaken. Smaken är väldigt söt, besk och syrlig på samma gång, och ölet i sig är fylligt och behagligt i munnen. Smakar välbalanserat malt och humle och har en viss efterbeska som lämnar en torrhet i munnen en kort stund efter man har svalt ner.
Jag tycker det här ölet är lite för mycket. Lite för sött, lite för mustigt, lite för starkt.
På sitt område får det en fyra. Moget, fylligt, välsmakande kompetent njutningsale. Passar måhända till någon köttbit.
På mitt område en tvåa. För sött för att duga som törstsläckare, för kraftigt för att passa min smak som njutningsale och jag har svårt att se en maträtt jag skulle välja det här ölet till istället för något annat.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
"Jänkistan", eh? Woo! Jag har skapat en mem!
Jag har knappast fått det ifrån dig... Det är en allmänt vedertagen term. :P
Bullshit! Jag kom på det! >_<
Skicka en kommentar